Inlägg märkta ‘Musik’

Musikstatistik

tisdag, 27 oktober, 2009

Följande statistik tar inte hänsyn till vad jag lyssnar till i min mp3-spelare. Av de låtar jag lyssnar på är de fördelade ungefär såhär:

Saviour Machine: 8,7%
Kamelot: 6,6%
Ayreon: 5,2%
Lacrimosa: 3,8%
Resterande 571 artister: 75,7%

Mina fyra mest populära artister (räknat i antal låtar lyssnade) utgör alltså ungefär 1/4 av mitt lyssnande.

Låt mig lyssna ifred!

måndag, 5 oktober, 2009

Jag köpte nyss ett antal skivor (samt biljett till Nordicfest!). Tre anlände idag:

Men jag köper inte skivor av etiska skäl. Jag har allt svårare att se det etiskt korrekta i att köpa skivor.

Justitiedepartementet skriver lite angående kopieringsskydd. Bland annat skriver de såhär:

Har man köpt en cd eller dvd som är försedd med kopieringsspärr får man inte ta bort spärren ens för att göra en kopia för privat bruk.

Ibland kan kopieringsspärrar hindra att man tittar eller lyssnar på en cd- eller dvd-skiva, t.ex. i sin dator. I sådana fall får man bryta spärren för att kunna lyssna eller titta på det som finns på skivan.

Det är förbjudet att tillverka, sälja och hyra ut produkter för kringgående av tekniska åtgärder m.m. Det är också förbjudet att i förvärvssyfte inneha sådana produkter.

Jag lyssnar på musik med datorn eller med min MP3-spelare. Inte min CD-spelare, en sådan har jag inte (förutom den i datorn). Men om det finns ett koperingssydd på min CD-skiva så är det antagligen tveksamt om det är OK att göra MP3-filer utav den till min MP3-spelare. Tills för några dagar sedan visste jag inte att våra svenska lagar var såpass inskränkande.

När jag köper en skiva har jag sett det som ett socialt kontrakt. Skivbolaget (och artisten) får betalt och i gengäld får jag lyssna på musiken. Kontraktet bygger på en överenskommelse och ömsesidig respekt. Visserligen tycker jag att det är lite ålderdomligt att hålla fast vid att detta ska vara det enda lagliga sättet att distribuera musik på (även om det sakta händer lite på den fronten), men någonstans finns det i alla fall en sund moralisk grunidé bakom detta system.

När däremot skivbolaget sätter ett kopieringsskydd på skivan och använder lagar för att begränsa hur jag ska lyssna på min musik har de mist min respekt och tillit eftersom de uppenbarligen inte litar på mig. De har även förhindrat mig från att lyssna på musiken – de har väl inte det minsta att göra med hur jag lyssnar på den?

Eftersom det ändå är mer eller mindra olagligt att köpa min musik på skiva och lägga på min MP3-spelare kan jag ju, ur min synvinkel, lika gärna ladda ner en piratkopierad kopia. Jag har ingen lust att stödja ett oetiskt distributionssystem som i längdenkan vara skadligt för samhället. I ett demokratiskt samhälle förstår jag inte hur det kan anses vara acceptabelt att begränsa hur folk får och inte får ta del av media.

Saviour Machine

onsdag, 23 september, 2009

Nu är jag inne i Saviour Machine igen och det är verkligen nåt speciellt med det bandet. Det är svårt att tröttna på dem, ju mer man lyssnar ju bättre blir det.

And if you’re looking for the Answer
And if you’re looking for the Light that leads the way
Take my hand and I will lead you
Where the torture and the pain will drift away

Stay with Me…

-ur ”Legion” av Saviour Machine

BPM

söndag, 24 maj, 2009

Beats per minute blev kvällens stora samtalsämne, av någon anledning. Det började väl med att jag var nyfiken på hur man kände skillnad på 2/4- och 4/4-takt, och när det var avklarat (efter lite missförstånd) dök alltså begreppet BPM, beats per minute, upp. Det blev ett långt samtal, men det här kom jag i alla fall fram till, jag hoppas det är rätt nu:

  • BPM står för beats per minute, d.v.s. slag per minut.
  • Ett stycke musik spelas oftast i en taktart, t.ex. 4/4 eller 6/8.
  • En taktart definierar hur många slag det ska vara per takt.
  • BPM är dock inte alltid definierad i den takt som låten spelas i.

Det som jag tror orsakar förvirring i mitt huvud är följande: ”Ordet takt beskriver egentligen själva indelningen, men används också som benämning på hur många slag som ingår i takten” (Taktart, Wikipedia). Så om vi förtydligar detta:

  • t: takt som i ”fjärdedelar” eller ”åttondelar” (1/4 eller 1/8), där t1 är takten för låten och t2 är en godtycklig takt för BPM.
  • b: BPM, där b1 är BPM  i samma takt som låten går i (d.v.s. i takt t1) och b2 är BPM angedd i  godtycklig takt (d.v.s. i takt t2)
  • b1*t1 = b2*t2 => b1 = b2*t2/t1

Alltså, om en låts taktslag per minut räknas i en takt annan än dess egen, måste man räkna om taktslagen per minut till låtens takt för att få fram hur många taktslag denna låt har per minut.

Spotify är tydligen inget för mig

onsdag, 8 april, 2009

Till slut tog nyfikenheten över och jag skaffade mig ett Spotify-konto bara för att ta reda på om denna tjänst verkligen var så bra som alla tycktes säga. Så trots att jag har vissa saker emot Spotify, samt att jag misstycker med ett antal punkter i licensen, installerade jag Spotify och satte igång att utforska.

Av fem förväntade Saviour Machine-album hade Spotify endast två. Uppenbarligen skulle Spotify bara kunna tjäna som komplement till min samling. Pain of Salvation,  Antestor, Extol och Stryper (alla ganska olika genrer) finns även dom bara i mycket begränsat utbud. Många artister finns bara i enstaka låtar eller inte alls, t.ex. Opus Majestic, Lacrimosa, Illuminandi, Ambeon, Star One, …

Efter allt jag hört om Spotifys fantastiska utbud måste jag säga att jag är lite besviken. Jag känner mig inte direkt lurad, jag har ju inte förlorat något på det, men jag hade helt enkelt hoppats på lite mer. Även om jag kanske kommer använda tjänsten lite då och då kommer CDON och Nordic Mission fortsätta vara trogna vänner ett tag till.